Jag ringer dig från en station i en stad längre bort och kan inte förstå hur jag ska kunna ta mig hem för jag har gömt mig i ett hörn och allt har fallit igen. Du säger att du kommer och att du ska försöka få tag på en bil. Jag kryper ut ur gömstället och springer på bussen gråtande och tänker att jag aldrig skulle komma ifrån någonting utan dig för alla bara tittar bort och säger ingenting.
Du skulle kunna vara med någon enkel, säger jag. Du säger att enkelt inte är det du vill ha. Jag litar inte på dig, säger jag. Det kommer du att göra. Jag drömmer mardrömmar om hur du lämnar mig men mest av allt är jag rädd för att all min ilska ska skrämma bort dig.
Minns du när du satt i badet med kläderna på och jag kom och satte mig där med. Jag hade kjol som flöt på ytan en stund. Det var vi då. Jag tror jag torkat tårarna och snutit mig på allt i vår lägenhet. På gardiner, i mattor, i handdukar, kläder. Jag tror att ett tag grät jag varje natt.
Nu vågar jag inte gråta utan dig.
16 kommentarer:
shit............
men fina. kram!
Vackert. Och det är stort att kunna våga bli beroende av en annan. Du är modig.
vackert men lite sorgligt. kramar i massor!
Så hjärtskärande och så fint på samma gång. Kramar!
Jag älskar dig och gråter lite grann.
Jag känner igen mig i din text...sådär så att jag ryser av att inte vara den enda.
Tack
Oj, vad tråkigt att du mår så dåligt igen. Förhoppningsvis är det bara en ytterst tillfällig svacka som är borta snabbare än snabbt! Jag känner igen mig väldigt mycket i din text och det är skrämmande.
men gud, detta var det vackraste jag läst på länge, vackra vackra du,
dessa orden hade kunnat legat på min tunga, men den mannen jag tycker om hade aldrig visat mig den där kärleken tillbaks. det där vilkorslösa, enkla. fint att du har en sådan kärlek i ditt liv,
massa varma kramar.
<3
Jag tror att du precis prickade hur jag känner om Mikael.
Åh fina du. Sänder starka tankar till dig! Kram
Vackra ord... jag tror jag har läst dom 12 gånger... dom är så fulla med mening och innebörd. Det är som en dikt utan rim...
Jag blir dock lite orolig för dig... Hoppas att det känns lättare idag.
började nästan gråta när jag läste det här.
Du skrivet världsvackert och fint och jag känner allt med dig.
Jag tycker bara att du är så himla stark, och så modig.
Ibland önskar jag att jag också kunde vara lite så ibland, att kunna berätta för någon, det är nog bästa man egentligen kan göra.
Men du är finast.
Tack.
Så otroligt fint skrivet. Bland det finaste jag läst. Tack för att du är så öppen.
Skicka en kommentar