Pärmen med gömda drömmar

Det här är min underbara pärm som inte nog med att den är sliten har en måne som lås. Jag hade den innan till att förvara en massa små skrivböcker där jag skrev min barnbok. Men de försvann när jag en kväll eldade upp alla gamla dagböcker för att jag ville gå vidare. Så nu förvarar jag ingenting i den och det är ju synd eftersom den är så fin.

Har ni någon idé om vad jag skulle ha i den?

Translation: My folder. Any idea what I can put in it?

Tjocka raggsockar

Jag sitter i raggsockor och pyjamas och dricker mängder med te ur en gammal emaljmugg. Hoppas att jag inte blir så sjuk som det känns som att jag är på väg att bli.

Translation: Feels like I'm getting a cold or the flue or something.

Fantomring

Om jag var Fantomen skulle alla skurkar få ett rosmärke på kinden.

Men nu är jag inte det och jag ska inte heller slå någon. Jag har bara en fin ring.

Translation: One of my favorite rings.

För man kan inte ta död på drömmar

Idag har varit en enda lång promenad. Jag har varit lycklig. Jag har pratat om drömmar men en man jag inte känner som bott i en inredd stadsbuss och jag har insett igen att man får leva som man vill. Jag har också gått omkring i för tre år sedan och pratat med min bästa vän om drömmen vi hade då och insett att den inte är död. Och att jag vill vara rädd och besviken och entusiastisk och allt det där jag var innan den där mörka halvdöva undervattenvärlden blev min. Och jag har gjort en spotify-spellista som ni hittar här:

Lövhjärta, räddhand, molntittare, gräsgråtare

Translation: I've made a spotify-playlist.

Vintagefynd

Mitt senaste vintagefynd är en himmelsblå plisserad klänning med mörblå detaljer. Jag fick den för halva priset eftersom den var helt fläckig på framsidan, men vet ni, fläckarna förvann i tvätten! Tänkte fråga er om ni vet vad det kan vara, har köpt två plagg nu där de finns och båda har gått bort. De är gula och täcker stora ytor men syns bara om man tittar väldigt väldigt noga. Det första plagget såg jag det inte på förrän jag kommit hem. Fukt?

Så här ser klänningen ut i alla fall (ursäkta min pose, jag tycker att det är fantastiskt kul att blogga men att fota mig själv känns alltid lika fånigt):

Och blomdetaljen:

Translation: My new vintage dress.

Höstmat

Jag vill aldrig jobba heltid. I stället vill jag sänka min konsumtionsnivå så att jag har råd att vara hemma. Köpa begagnat, odla grönsaker och frukt själv. Äta och leva billigt.
*
Här kommer lite inspiration till enkel och billig mat som dessutom passar bra när man kommer hem efter en regnig hundpromenad. Det är också sån mat som får mig att tänka på alla barnböcker jag läste som liten. Där de ju åt varm rykande soppa med nybakat bröd och smör.
*
Först - köp alla rotfrukter du gillar, buljong och lök. Sen hacka allting och stek löken:

Jag hade med morot, palsternacka, selleri, potatis och kålrot (tror jag att det var):

När löken stekt klart, fyll på med vatten och buljong, salt peppar och låt allting koka under lock tills det är mjukt:

Under tiden kan du baka bröd. Det finns ett enkelt jag brukar göra som inte behöver jäsa. Man löser upp ett paket jäst i 5 dl fingervarmt vatten, tar i 2 msk sirap och sen 7 dl vetemjöl och 7 dl rågsikt - men det är inte så nog vilka mjöler egentligen. Sen bakar man ut det i två limpor och här har jag ett knep. Ta olivolja på händerna när du gör det i stället för att mjöla dem - allt blir mycket mindre kladdigt. Sen kan du strö över rosmarin eller annan krydda och flingsalt - sen in i ugnen längst ner och inte förrän nu ska du sätta på ugnen på 225 grader. Efter en halvtimme är din mat färdig:

Translation: I never want to work full time. I want to have time to cook and not consume as much.

Ibland vill jag vara...

...lika ilsken som lilla My när det behövs, men också ha ett lika gott hjärta som hon har.

...lika bra på att skapa mörk, skitig och romantisk konst som Tom Waits. Där fågelskrämmor har liv och där man alltid har slitna hattar och inrökta kavajer.

... som Luna Lovegood med dröjande sätt och frånvarandra blick. Lika galen och lika bra på att säga exakt rätt saker vid rätt tillfälle:

... lika märklig som Oscar i Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer. Precis som han känner jag ibland för att spela tamburin på tunnelbanan när jag är nervös och bara klä mig i vitt och slänga ur mig mina raison d'etre som Oscar så tjusigt gör.

... svartögd, vansinnig och poetisk som Edgar Allen Poe så att jag kunde skriva dikter som Annabel Lee:

It was many and many a year ago

In a kingdom by the sea,

That a maiden there lived whom you may know

By the name of Annabel Lee; --

And this maiden she lived with no other thought

Than to love and be loved by me.

... lika bra på att se småsaker som något stort som Amelie Poulin.

... lika trollrufsig och fri som Ronja Rövardotter.

... lika bra på att vrida på verkligheten som Rene Magritte.

... bara mig själv.

*

Vilka vill ni vara som ibland?

*

Translation: Some of the persons I would like to be like sometimes.

Igår

Igår var jag och åt med några i klassen. Så här såg jag ut:

Translation: Yesterday I was out eating with some people from my class. I looked like this.

Kreativa tips del 4

Jag hann inte klart med de kreativa tipsen innan rosettveckan så här kommer den sista delen.

1. Ha en anteckningsbok/skissblock eller kameran med dig. Så ofta som möjligt. Annars retar man sig bara på de tillfällen man missat.

2. Ha ett eget rum. Både Virginia Woolf och Stephen King - som jag visserligen inte är överförtjust i men produktiv är han - påpekar vikten av detta. Eller en egen vrå. King satt länge i ett skrymsle bakom deras värmepanna om jag inte minns fel.

3. Eller testa att byta miljö. Testa att teckna och skriva på ett café, utomhus. På bussen (även om tecknandet kanske kan bli lite väl hoppigt).

4. Ha utrymme för att bara göra skräp också. Till exempel en anteckningsbok där du skriver, tecknar saker som inte ska bli något. Jag har lätt att bli för produktiv - att jag bara gör saker om de ska bli något större - till en utställning eller en hel bok. Det är garanterat inte bra. En teknik i skrivande är att skriva som ett fyllo och skriva om, rätta som en sträng skolfröken.

5. Sist men störst: lek! Jag tror faktiskt sällan att man kommer någonstans om man inte tycker att det är roligt. Visst, det behöver inte vara kul hela tiden, det är det troligtvis inte. Inte när du kommer på att din 400 sidors roman faktiskt är urusel. Men i grunden måste lusten finnas där. Jag har två och en halv urusla romanutkast bakom mig men jag kommer ändå alltid att älska att skriva!

Något för krympplasten kanske:

Translation: More creative tip. Use google translator.

"Jag är mannen som samlar skuggor"

När jag var liten tyckte jag av några olika anledningar att verkligheten var en ganska hemsk plats. Eller ja, fram tills för tre år sedan ungefär, om man ska vara helt ärlig. Men de där världarna bortom verkligheten har jag alltid tyckt om. Böckerna blev som små felstavade portar dit och så snart jag lärt mig läsa så var jag fast. Jag satte mig i min lilla garderob med en ficklampa och följde med Kitty och löste mysterier, drack te och åt scones med de i Fem-böckerna, reste till Narnia genom ett gammalt klädskåp. Och jag älskade sagor. De hade någonting som jag tycker att många barnböcker glömmer bort. För även om barn kan se ljusa och bekymmersfira ut på utsidan så kan de ha stora mörkermoln inuti och bära på stora hemligheter.

*

Bröderna Grimms sagor, HC Andersens och Bland tomtar och troll - var mina favoriter. De senare samlar jag fortfarande på och det öppnas fortfarande portar när jag läser dem. Här har ni lite utdrag ur några av mina böcker:

Translation: Books were like magic doors to other worlds when I was little, they still are. I thought fairy tales was to prefere before reality. I loved these books when I was little.

Sail away sweet sister

Under en bra second hand-runda hittade jag äntligen en röd sailorklänning, har velat ha en sån länge. Den hade jag på mig idag:

Jag hade min koppring på mig och här gör jag en "kyss min ring"-pose som är snodd av min bror. Han brukade göra den när man gjort honom en tjänst.

Sen tog jag på mig en vippig jacka och en basker så att mitt nyfärgade hår inte skulle blåsa bort och gick till skolan:

Måste rekommendera två fina låtar med seglartema. Sail away sweet sister med Queen. Och Sail away med David Gray.

*

Translation: My clothes today.

Enbent

Nu har jag gått i skolan en hel dag och så här såg jag ut:

Kanske mer mysig klädsel än intressant. Så är det ibland.

*

Jag vill verkligen säga ett varmt tack för era kommentarer och er respons bland annat på vad jag kan skriva mer eller mindre om. Kan knappt förstå hur fina ni är som tar er tid och skriver så fina saker om en människa ni inte ens mött. Jag känner mig lyckligt lottad. Har ju förstått att vissa bloggare får utstå en del skit. Så tack till er! Ni gör min värld lite mjukare och lite varmare.

*

När det gäller kläder och pyssel så gör jag vad jag hinner som vanligt - men det blir nog lite mer nu när jag inte smygtillverkar rosetter längre. Recept har jag faktiskt inte ens tänkt att jag kunde skriva här och jag skrattade först vid tanken. Jag har ju varit helt ätstörningsgalen när det gäller mat och har inte ätit något sånär normalt i mer än ett år. Tidigare lagade jag väldigt sällan man utan åt en burk tonfisk till middag, eller 17 äpplen eller något lika märkligt. Men visst, jag ska försöka!

*

Tack än en gång!

*

Translation: Me today. And thanks for all your comments - they make my world softer and warmer.

Brosch

Jag köper alltid en massa broscher på second hand och sen använder jag dem tyvärr sällan. Men jag kan inte låta bli - de är ju så finurliga:

Så var kan man sätta broscher förutom på kavajslaget tycker ni? Jag kommer på baskern, hatten, koftan, massor på en kavaj, väskan och kanske sjalen. Fler förslag? Det är ju dumt att man köper saker som man inte sen kommer på hur man ska bära.

*

Translation: I can't resist broches at second hand stores. But where can you put them except on your jacket?

En enkät

Jo, förresten. Jag har ju aldrig frågat er vad ni vill se mer eller mindre av här i bloggen - vad känner ni? Något jag kan ändra på? Jag vill att ni ska trivas här, nya läsare och ni som läst bloggen längre.
*
Och än en gång - förlåt att jag är så dålig på att svara på kommentarer - jag hinner inte. Men jag blir verkligen glad för dem. Verkligen!
*
Translation: Something you would lite to see more of in the blog? Less? Something I can chnge to make it better?

Jag idag

Såg ut så här:

Translation: Me today.

Förebild

Jag publicerade ju inte så många förebilder så vi fortsätter ett tag till tycker jag. Det här skrev Matilda:
*
Min förebild är min mormor. Inte nog med att hon alltid finns där när jag vill prata, hon har gjort en sak för kärleken som jag aldrig skulle kunna föreställa mig. När hon träffade min morfar som är från Tjeckien (dåvarande Tjeckoslovakien) så åkte hon tåget ned med tåg till hans föräldrar utanför Prag varje år eftersom att min morfar inte hade möjlighet, han skulle bli arresterad om han gjorde det. Hon stoppades av kommunistiska soldater, fick sina smycken och kläder i fråntagna henne, levde i ständig skräck att de skulle upptäcka varför hon åkte till Prag egentligen och skicka iväg henne. Allt för att hon älskar min morfar.
*
Därför är hon min förebild.
*
I alla sagor är det ju prinsen som utsätter sig för risker för prinsessan - men i Matildas berättelse är det tvärt om. Och den är verklig!
*
Translation: A story about a role model who took a lot of risks for her love. An other way around fairy tale, this time the princess fought the dragon.

Det här med val

Jag har alltid avundats människor som kan välja en stil. Som är punkare eller mods till exempel. Det måste vara så enkelt. Man köper kläder som hör till stilen och fixar håret så. Och efter ett par år måste man vara ganska bra på sina frisyrer och ha en garderob som man använder hela.
*
Så är inte jag. Alls. Innan trodde jag att mina stilbyten berodde på att jag hade en så svag identitetskänsla och därför inte visste vem jag var. Och en gång var det nog så. Jag var så livrädd för vad människor skulle tycka att jag alltid var utklädd till alla andra. Men nu är det nog skiftandet som är jag. För jag vill prova nytt och helst vill jag vara allt - punkare, mods, 50-tal, bohem och så vidare. Jag älskar ju alla stilar, alla kläder, alla jargonger, all musik! (Nästan.) Hade det varit lite mer socialt accepterat så skulle jag nog gått omkring som clown och man också. Men det känns ju inte riktigt som man som blivande kurator får komma knatande helt kritvit i ansiktet med stor röd plastnäsa. Det blir ju lätt lite distraherande.

*

Valfriheten är jobbig på många sätt, det är vi aldrig sena att påpeka. Men det är också så himla himla kul!

*

I helgen var jag konstnär med rufsigt hår, snickarbyxor och runda glasögon:

Imorgon ska jag vara någon annan.

*

Translation: In a way I envy people who can choose one style - who are mods or punk rockers. It must be so easy. But our posibility to choose style (and other stuff) is also so damn fun! This weekend I was an artist. Tomorrow I will be someone else

Mera mustascher!

Nu har jag äntligen testat krympplast och kul var det! Det fungerar så att man klipper ut ett motiv, som ska vara mycket större än man vill ha det färdiga resultatet, av ett ark plast. Jag valde svart. Sen värmer man det i ugnen på 175 grader och plötsligt börjar plasten liksom kravla omkring och snurra runt medan den krymper och blir tjockare. Det ser konstigt ut. När den ligger still plockar man ut den och mosar den under en bok och så är man klar. Så här blev mina mustascher som från början var drygt en decimeter långa:

Av mina två snirkliga mustascher ska jag göra örhängen - frågan är bara hur jag ska få hål i dem. Fast jag måste göra om den ena för där blev en konstig grop i den.

*

Man kan också måla med tusch på plasten innan man värmer den så får man ett fint litet motiv. Enkelt och lätt sätt att göra smycken!

*^

These I made from a special plastic that I bought att hobby store. It shrinks in the oven.

Mitt drömliv

Jag vill bo på gångavstånd till en sjö där diset ligger tätt kring ytan på tidiga morgonpromenader:

Nära åkrar så att jag kan vila ögonen långt borta på horisonten och känna lukten av nyslagen halm:

Vid en mystisk skog där jag kan gå omkring och fantisera om troll och gömda världar:

Förutom hunden och en katt vill jag ha en åsna. För de låter fantastiskt och av någon anledning är jag besatt av åsnor:

Jag vill också ha en stålgrå skimmel med stor flygande man och grova ben. På den ska jag rida djup snö kalla förmiddagar. Och jag ska ha en röd stickad tröja på mig och frusna fingrar som jag borrar in i den ångande pälsen på halsen:

Huset ska vara ett gammalt kråkslott med torn, balkonger och verandor. Inuti vindlande trappor och märkliga föremål. Ett varmt hus med (o)äkta mattor och knarrande trägolv. Här och var ska finna tavlor som är målade direkt på väggarna, askar som skramlar och tunga röda sammetsgardiner:

Vi ska ha ett stort bibliotek där man kan gå och välja böcker efter humör. Det här är en del av vår bokhylla för nästan ett år sedan och den är ännu mer belamrad nu. Men mer ska det bli. Jag vill ha travar med böcker i varje rum, så får människor kalla mig materialist. Men jag tycker att böcker är så mycket mer är bara själva läsningen av dem. De är små vänner och det stämmer att man aldrig är ensam med en bok:

Någonstans i huset (helst i biblioteket/vardagsrummet) ska finnas en öppen brasa där jag ska kasta in apelsinskal på vintern så det luktar jul i hela huset:

Så kommer vi då till mitt arbetsrum som jag drömmer massor om. Det ska se ut lite som det jag hade i garderoben (och Bob får gärna ligga vid mina fötter) men vara mycket större:

Där ska jag ha mina sy och målarsaker:

Jag ska måla djur i hattar och stjärnhimlar och mångubbar och intensiva ögon som andas sorg och lek:

Skrivbordet ska vara ett sånt där gammalt tungt engelskt med massor av lådor och hemliga fack. Där ska jag sitta och fantisera ihop äventyr som får det att ramla omkring i magen på mig:

Det ska vara ett hem och ett liv fullt av ligga på tjocka mattor och kramas, vänner som är över och dricker vårt hemmatillverkade sura vin och pratar om konst och viktiga frågor, solnedgångar och lukten av växtkraft och djur. Jag vill leva nära naturen och ha ett lugnt liv utanpå men äventyrligt inuti. Jag vill äta vegetariskt och ekologiskt och slippa den där dubbelmoralen. Vilka kläder jag har är faktiskt inte viktigt, men de ska vara mjuk och bekväma. Och så och då ska excentikern komma fram i mig så att människor säger "titta, där går den konstiga tanten igen."

*

Kanske kommer jag inte få allt ovan, förmodligen inte. Men jag kommer att bli lycklig ändå. Så länge jag har min pojkvän, hund , bästa vän och andra nära. Det är det viktiga. Men man får drömma precis hur mycket man vill och det tänker jag göra.

*

De flesta bilderna är från istock. Resten vet jag inte.

*

Translation: My dreamlife is in those pictures.

Le Petit Prince

Tack för era kommentarer igår. Det verkar som att vi är flera som har samma problem. samtidigt som att det finns de som faktiskt kan slappna av och det är hoppingivande tycker jag.

Igår lyckades jag faktiskt ta det lugnt hela dagen och det var längesedan jag var på så bra humör. Min vän påminde mig om en sak till som man kan göra när man vill slappna av, och som jag tidigare gjort en hel del - läsa barnböcker. Så här ska ni får ett tips på en fin sådan.

Det heter Le petit prince - på svenska Lille prinsen och är skriven av Antoine de Saint-Exupéry och är både vacker och så där underfundig som barnböcker kan vara:

Här har huvudpersonen ritat sin första teckning - en boaorm som svalt en elefant:

Här försöker han rita ett lamm till lille prinsen som han ska kunna ta med sig till sin planet. Men lille prinsen är missnöjd med de två första för att det ena liknar en gumse och det andra är för fult:

Lille prinsen på sin lilla planet:

Translation: I recomend The Little Prince by Antoine de Saint-Exupéry.