Cristofer and the lost boys

Det här är min vän Christofer: Igår var vi och lyssnade på honom och hand band Christofer and the lost boys på en liten pub i Malmö som heter Mässinghornet. Jag har hört en del av låtarna innan och tyckte redan då att de var väldigt bra. Men nu var de till och med ännu bättre! Här är hans myspace så den tycker jag att ni ska gå in på och lyssna.

Och om ni undrar varför jag inte bloggat nått vidare i helgen så är det för att jag jobbat tolv timmar igår och tolv idag. Vilket är en ganska bra ursäkt tycker jag. Därför sket det sig ju lite med kärlekstemat men jag gör några såna inlägg senare tror jag. Men fram tills dess ska ni läsa en av mina favoritdikter som jag lägger i facket kärleksdikt trots att den heter: "Det här är ingen kärleksdikt". Skriven av Navid Modiri.

Translation: Yesterday I saw my friend Christofer play with his band. It was great! Listen to the music here. I've also worked for twelve hours both yesterday and today so that's why I haven't written anything here.

En magisk vind på en vacker gård

Det här är min mormor och morfar framför boningshuset på deras gård:
Runt gården finns massor av gamla kastanjer. Vissa av dem är över hundra år och har en grenklyka som är så stor att man flera personer kan sitta där och fika. Men då behöver man en stege. Utsikt från en av husets balkonger:Det är ett fint hus med ett vackert "finrum". Jag tror inte att finrum är så vanligt längre men förr hade man det på landet. Det var ett rum där man inte gick in i vanliga fall, som ofta inte var uppvärmt och som innehöll alla ens finaste möbler och mattor. Där var/är man på julafton och på högtider. I mormor och morfars finrum hänger denna kristallkrona:

När jag var liten frågade jag om jag fick ta en av prismorna (jag samlade på diamanter nämligen). Men det fick jag inte. Tack och lov.

Mormor och morfars hus är fyllt av underbara saker. Bland annat en husmorsbok i tre band från 60-talet. Där finns bland annat en förteckning av alla människorasers utseende. Om irlänskan står det "Med rött hår och gäcksamt leende möter Irlands döttrar oss i tusen dikter - och i verkligheten":
Engelskan har rena aristokratiska drag och finspunnet hår. Jahaja:

Isländskan:

Jag tycker inte att man kan säga att det är rasistiskt även om man generaliserar så mycket att det idag bara blir lustigt. Man kom inte ut och såg världen och det "utomrikiska" var exotiskt. Och jag kan inte minnas att de skriver en enda taskig sak om någon "ras".

Jag hann inte fota så mycket men mer tid bör ägnas dessa fantastiska band (och hela gården och vinden). De innehåller tips för den "feta" (här skräder vi inte orden), hur man ska klä sig och uppföra sig. Jag älskade dessa böcker och satt jämt över dem när vi var där som små.

*

Men det bästa med hela huset (förutom människorna som bor i det förstås) är vinden. Denna mörka underbara fullproppade tvåvåningsvind med saker från flera generationer. Jag vet inte hur många gånger jag gått där med ficklampa och bara tittat men många är det. Denna vind kunde trolla fram en hel låda med "Kitty"-böcker när jag var inne på dem, bord och soffa när jag flyttade hemifrån, kläder i flera omgångar, gamla leksaker, skidor, tavlor och oändligt mycket annat. På väggarna hänger morfars jaktroféer:

Det står någon uppstoppad fasan i något hörn, massor av kistor fulla med antikviteter och trasmattor, flaskor som man använt som ljusstake, gamla barnvagnar och ja, ni förstår nog den mystiska paradiskänslan.

*

Och det bästa av allt - en mycket liten torkad sjöhäst:
Translation: This is my grandmother and grandfathers house and stuff. They have a lovely attiv full of mysteroius and beautiful things. I will write more about it, 'cause it's worth writing about!

Den gamla graven och att släppas ut från psyket

I helgen åkte jag och Lisbet til Haväng för att fota lite. Haväng ligger på Österlen och befolkas somartid av turister och skåningar som är irriterade på turisterna. Även nu var tyskarna i farten trots att det både regnade och var kallt. De både fotade och filmade oss vilket kändes lite lustigt.

Vi sprang omkring i gräset utan känsel i fötterna och försökte ta bilder samtidigt som vi höll i ett stort paraply. Men sen sprack det upp så att vi kunde doppa fötterna och hoppa från sanddynorna. Lisbet badade till och med. Det blev också en hel del bra kort. De som är på mig har Lisbet tagit och tvärt om. Så klart.

Jag springandes medan en snuskig gubbe frågade Lisbet om vi hade något under nattsärkarna:

Bildbevis:

Jag mest skvätte vatten över mig själv:

Mitt favoritkort:

Grått:

Nere vid stranden ligger en gammal grav - Havängsdösen.

Mina smutsiga regnvåta knän:

Det är en vacker grav:

Vi spelade också in några filmer som ni kommer få se någon annan gång. De heter "Fria från psyket 1 och 2". Det var en helt underbar dag. Älskar att vara så där kreativ och bara leka. Jag blir helt uppfylld och det gjorde inte ens särskilt ont när jag sträckte mitt lår eller trampade på en vass sten.

Translation: Me and my friend Lisbet went to Haväng, a beach in southern Sweden last weekend. We took a lot of photos and had a wonderful creative day.

♥Om kärleken till kvinnokroppen♥

Något har hänt i mig på sista tiden. Jag har tidigare som ätstörd haft Twiggy som kroppsideal. Alltså smal, liten och flickig. Så här:

Men min kropp är inte ett dugg Twiggy-lik. Jag är inte petite utan snarare kurvig med ganska väl tilltagen rumpa och bröst. Och som jag har hatat det. Jag har bantat, svultit, gråtit och hatat allt med mig själv. Jag ville egentligen inte ha några bröst, i alla fall bra mycket mindre. Jag ville vara så liten att jag liksom kunde krypa ihop på bussätet och inte synas. Men så bet jag ihop och ignorerade den självkritiska rösten och började äta och försöka att åtminstonde tåla min kropp. Men egentligen tyckte jag fortfarande om den.

Men NU! Nu har jag börjar få en annan syn på kvinnokroppen. Jag har plötsligt insett att det är snyggt med kurvor och äntligen, äntligen kan jag börja tycka om min kropp. Jag är inte Twiggy-typen, jag är Marilyn-typen och det är banne mig inte fy skam det:

Något jag länge har tyckt är synd är att det verkligen bara syns smala modeller på catwalken, i katalogerna, i modetidningarna. Man får helt enkelt ALDRIG inspireras av vackra kurviga kvinnr och se att det kan vara fint. Nej då, de göms undan långt borta och måtte de inte komma fram. Men bloggvärlden har faktiskt ändrat på detta en aning tycker jag. Helt plötsligt kan man se tjejer som inte är pinnsmala men ändå skitsnygga. Jag tänker då främst på Elsa Billgren som är helt stunning med sina former.

Jag hoppas att ni förstår att jag inte börjat tycka illa om smala flickor. Det är inte det, det handlar om, snarare att min syn har vidgats. Nu gillar jag både Marilyn- och Twiggytyperna. Däremot måste jag säga att jag inte tycker att övervikt är något att eftersträva eftersom att det är ohälsosamt, precis som att jag inte tycker att rökning är snyggt för att det är dåligt för hälsan och bara dumt. Eller stress. Eller överdrivet drickande. Jag vet att detta är en kontroversiell åsikt men jag kan stå för den - övervikt är inte bra. Eller undervikt för den delen. Visst ska man respektera överviktiga människor, för utseendet har inget med själva människan att göra. Man ska också komma ihåg att vissa människor som är överviktiga är precis lika ätstörda som de som är underviktiga. Många lider också av fysiska sjukdomar som bidrar till deras vikt.

*

Om man ställer kvinnorkropper på ett led, från smal till kurvig tror kvinnor alltid att de är större än vad de är. Det tyder på en del självkritik om man nu antar att de tycker att det är negtivt att vara stora. Vilket jag faktiskt tyvärr tror att de flesta gör. Att många blir ätstörda beror också på att när flickor kommer upp i tonåren så växer våra kroppar från flickformer till kvinnoformer. Och eftersom att idealet är "flickan" eller på catwalken "den lilla pojken" som Agyness här så går vi ifrån det rådande idealet:

Medan killar när de växer och blir större går mot sitt ideal. Och se hur världen ser ut. Kvinnor som försöker gå emot flickidealet sågas vid fotknölarna och får alltid försvara sig. Som Kate Winslet som i mina ögon i alla fall är sjukt underbart vacker:

Jag kan inte komma på en enda film där en idealperfekt man blir tillsammans med en kvinna som har nått enda fel på sig. Men det finns gott om kort flintskalliga män som får fotomodeller till flickvänner. Dessutom är den enda filmen där jag kan komma på att det över huvud taget finns en inte så vacker man som blir tillsammans icke så vacker kvinna är "Shrek".

Kan vi inte bara för en gångs skull komma överens om att våra kroppar är okej? Kan vi inte vara oss själva och sluta försöka passa in i retuscherade ideal? Kan vi inte säga att vi är trötta på retuschering? Jag kan säga att jag är det. Jag tycker inte att det är snyggt med syntetperfekt hy eller helt släta ben. Hur dumma tror de egentligen att vi är? För vi tror väl inte på att människor ser ut så där? Eller? Jag gör inte det längre. Jag behöver lite celluliter, veck och blemmor för att se charmen. För visst är det, det äkta som är vackert?

Vill du läsa sunda tankar om kropp, vikt och utseende titta in hos UnderbaraClara, Annika Marklund, och Hanna Fridén. Tipsa gärna om ni känner till fler!

Translation: I have no time but I will translate later

Tentafest

I måndags hade jag tenta. Jag fick mot all förmodan godkänt på den första delen och tror att jag klarade andra också. På kvällen hade vi tentafest.

Det här är Angelina. Hon har dockansikte, säger snälla saker till mig och är kul:

Christoffer hade fin Queen-tröja. Men det visste han inte (och jag kopplade inte heller ska erkännas, förrän nån sa det. Låten är från Flash Gordon):

Emma och jag. Här ser man också en bit av klänningen som jag ska visa en annan gång för ajg gjorde en smart ändring:
Vi lekte hänga gubbe i vår lektionssal eftersom vi var på Socialhögskolan. Vi var inte ett dugg bra:

Daniel har sockerbitständer:

Johanna är underbar. Och hon är också väldigt tuff:

Hanna är också underbar. Hon, Johanna och jag äter mest kakor på våra gruppmöten. Vi var spexiga:

När man har hatt provar människor den. Här fina Emelie:

Johanna får visa hur det ser ut när människor med normal huvudstorlek provar min hatt:

Clara måste hålla upp den:

Stal denna bild av Hanna. Fick ett sånt fint mail om den att jag fortfarande ler (tack):

Fin kväll. Jag gick tidigt och på vägen hem plockade jag blommor och sjöng så högt jag kunde.

Translation: Last Monday we had a test in politics and economics and in the evening we had a party. Iäm studying to be a social worker and this is some of my lovely classmates.

Tradera-auktioner

Nu är det dags igen. Jag har räknat på min ekonomi denna månad och när jag betalt alla räkningar och satt över pengar till mat så har jag minus tusen kronor. Det går ju inte för sig! Därför har jag lagt ute saker på tradera här. Väldigt fina om jag får säga det själv.

Först har vi en blommig sommarklänning:
Och en cerise med världens vackraste rygg. Hade jag kunnat ha den själv hade jag inte sålt den:

Söta vintageskor:

Och denna fina prickiga. Har sett massor av apelsin, morots, mandarinfärgade plagg i tidningarna och denna blir du ensam om.

Vintage alltihop och låga utropspriser och hyfsade köp nu-priser så titta in om ni har lust. Allt är vintage utom de orientaliska skorna. Köpte dem på second hand.

*

Translation: When I have payed all my bills this month I have minus 1000 swedish kronor. That's not good at all and that's why I'm selling these beatiful dresses and shoes.

♥Kärleksförklaringar♥

Tavla av René Magritte som är en av mina favoritkonstnärer.
*
För ett tag sedan skrev Sandra i sin blogg Nio till fem om vad hon tyckte om hos sin pojkvän här. Sen skrev hennes läsare vad de tyckte om med sin pojkvän eller flickvän här. Jag tycker att det är så underbart att läsa kärleksförklaringar. Här är mina till gamla vänner, nya vänner, pojkvän, syskon och så vidare. Ni som är med kommer att känna igen er. Självklart tycker jag om fler personer men de får jag skriva till någon annan gång. Detta tycker jag är en fin sak att ge bort till någon man tycker om i julklapp eller födelsedagspresent. Ett brev med varför man gör det. Det skulle jaga bli glad för i alla fall.
*
Därför tycker jag om er:
För att du är som en romanfigur och jag tänker ibland att du inte är verklig utan att du är något slags väsen. Ibland kunde du stanna mitt i skogen och titta på mig och säga något så vackert att jag önskade att jag hade min anteckningsbok med mig. Och du sjöng när du var ledsen och skrattar lika maniskt som jag ibland. Du kan säga saker som att du hellre bara var en mun som hetsåt riskakor bara du fick säga något smart då och då.Vi har pratat om döden och kärleken och allt och om vi blev ovänner skulle vi kunna förgöra varandra med allt vi vet om varandra. Men det kommer vi inte att bli för jag vill aldrig, aldrig förlora dig.

♥♥♥

För att du är en av mina bästa vänner trots att det skiljer nio mellan oss. För att du sov över i mitt rum för att du ändå inte kunde sova och vi pratade om allt till tre på natten och jag insåg att du redan lärt dig saker som jag inte förstod förrän jag var 21 år. För att du alltid varit du och jag nog aldrig kunnat förstå hur du kan vara så stark. För att jag är så stolt över dig så att jag pratar alldeles för mycket om dig med andra. För att du kan förlora dig i saker och för att du pratade som en professor redan när du var två år. För att du har mörkblå ögon med stjärnor runt pupillerna som jag kunde titta på i evigheter när du var liten. För att du ringer till mig när du är ledsen och för att du säger att jag tycker om mig så att jag är alldeles uppfylld av lycka i flera dagar efter.

♥♥♥

För att du brukade låsa ute mig på min balkong när du skulle gå på toa. För att du förstorade fotot på oss när jag hade dina enorma skor på mig och du mina 37:or. För att du gav mig en tröstpåse när jag var sjuk med hockeykort och tops som du målat gula i ändarna. För att du lutade dig framåt när du skrattade och för att du skrattade så ofta. För att du pratade dålig danska när du var full och hade ett mycket märkligt minspel som jag flera år senare såg i mitt eget ansikte när jag blev filmad. För att du visade musiken för mig och jag lärde mig älska The Clash och alltid skulle tänka på dig när jag hörde The Strokes och se dig cykla hem till byn du bodde i med dem i hörlurarna.

♥♥♥

För att du gick bredvid mig i hela min barndom och för att jag inte skulle ha haft någon barndom utan dig. För alla kojor vi byggde och för att jag tvingade dig att bajsa i skogen för att det var så "vildmarksmänniskor gjorde". För att du följder din dröm och kan gå upp klockan sju på morgonen och sen plugga en hel dag nästan utan paus. För att du är en av de roligaste människor jag vet och kan berätta skämt som människor nästan dör av. Och som bara blir pinsamma när jag försöker återberätta dem. För att du kan flytta din ena pupill utåt som Homer Simpson gör när han inte förstår något. Och för att du en gång sa att jag såg ut som en italiernare när jag jag sminkade mig, vilket var en de bästa komplimanger jag fått. För att jag blir så glad när människor säger att vi är lika.

♥♥♥

För att vi kunde titta på film till två på natten varje dag i perioder och sen prata till fem. För att du skämtade om allt så att jag flera gånger blev nervös och trodde att människor skulle ge sig på dig. Men jag tyckte ändå att du var rolig. För att jag kunde höra dina hälar slå i golvet när du gick igenom korridoren. För att vi drack te på en filt bredvid en cykelstig och kacklade som hönor åt de som gick förbi. För att vi sa när jag flyttade att jag skulle ta dig med så att du kunde bo i en hörna i mitt rum. För att allt blev fel men att det inte var värt att förlora vår vänskap för det, så vi glömde det.

♥♥♥

För att du ska starta ett parfymeri i ditt kök och har köpt liljekonvaljsdoft fast du är kille för att du tycker att det luktar gott. För att du älskar dina pensionärer och har läst hela Bibeln trots din dyslexi för att det var intressant. För att vi alltid pratar om Harry Potter när vi träffas. Och om böckerna vi läst och om tro. För att vi är lika dåliga på att höra av oss men pratar i flera timmar när vi väl gör det. För att du vågade säga till mig att jag var vacker när jag inte kunde se det själv. För att du gått igenom så mycket men är en alldeles fantastisk och stark person med värderingar som jag önskade att alla hade.

♥♥♥

För att du på högstadiet gick fram till en av de coolaste killarna på skolan och skällde ut honom inför hela matsalen för att försvara en vän. För att du och jag spydde rödvin i en vask och trodde att det var blod efter en kväll i Uggleparken. För att vi lyckades gå vilse på Öland och fick bakfulla gå i stekhet sol i evigheter innan vi hittade fram. För att vi alltid har varit så olika men fungerat ihop så bra och skrattat skrattat skrattat.

♥♥♥

Sist men inte minst:
När jag träffade dig första gången var det som att det fanns ett sken kring dig. Jag hade inte trott på kärlek vid första ögonkastet innan men när jag gick därifrån kune jag inte sluta tänka på dig. På vår första dejt grät jag hela vägen hem på bussen för att jag var övertygad om att en sån som dig inte kunde tycka om en sån som mig. Men så fikade vi, träffades hos mig och du kysste mig när jag berättade en hemlighet som jag bara hade berättat för en person innan. För att jag i minnet kan framkalla varenda detalj på din kropp. För att du är den smartaste personen jag känner. För att du knäpp precis som jag. För att du mitt i sömnen drar mig intill dig och mumlar att du älskar mig. För att jag verkligen inte trodde att det fanns en sån som du. För att jag på morgonen kan krypa över till din sida av sängen när du gått upp och somna om omsluten av din lukt. För att jag tvivlar på att jag skulle kunna leva utan den lukten. För att du har världens vackraste pianofingrar som jag kan förlora mig i när du håller i kaffekoppen. För att ditt hår är lika mjukt som hos nyfödda. Och för att jag skulle kunna skriva på en sån här lista i evigheter utan att bli klar.

♥♥♥

Translation: I've whritten why I love certain speciall people in my life. I think that the perfekt present to give someone is to tell them why you love them. Do that! The painting is made by René Magritte, one of my favorite painters.

Den magiska bröllopsklänningen

Jag visade ju mormor och morfars bröllopskort och mina föräldrars. Nu ska ni få se klänningarna.

Först har vi mormors helt fantastiska klänning som får mitt klänningsälskande hjärta att klappa lite extra hårt. Den är ljusblå och har ett lager flortunt tyg med vit spets över. Den har en liten ros framtill och vippig kjol. Mormor berättade att den var en tant i byn som sydde den till henne. Jag önskar att jag kände en sån tant. Nej, en hel drös!

Så här ser den ut:

Visst påminner den lite om Askungens klänning som mössen sydde åt henne:

När mormor gifte sig var spetsen ännu vitare och kjolen ännu vippigare. Men kläder åldras precis som människor. Precis som mormor så har denna klänning åldrats vackert:

När vi ändå var på vinden och rotade så letade vi fram mammas klänning också. Mormor hade för sig att hon köpte den i Malmö. Den är också fin:
Och av prickig tyll. Jag gillar prickig tyll:
Och hatten är verkligen hur söt som helst. Kanske får jag låna den om jag ska på någon fin sommarfest. Den har sidenband, spets och rosdetaljer:

Lisbet fick agera hattmodell.

Translation: The blue dress with lace was my grandmothers wedding dress. Isn't it magical? The second dress was my mother's. She wore it with a beautiful hat with lace, silk ribbon och roses. Love it!

Lula vs. Moa

Nu ska ni få ett smakprov inför rosett-tävlingen om några veckor. Det är min variant av Lulaflätan som finns i förra numret.
Translation: This is my variant of the bows in the latest nr of Lula. You can win the bows in the competition in a few weeks.

Bland loppor och hjärtan

Idag har inte mycket gått rätt. Jag sov inte ett dugg i går natt och det blev ett jobbigt missförstånd med tider. Jag har inte heller orkat plugga så mycket utan börjar bli inställd på att inte klara tentan.
*
Men jag har i alla fall varit på loppmarknad. Det är ju en tröst. Jag hittade fina spetsar:
Och tjusiga klänningar som jag inte provat än så antingen behåller jag dem eller så hamnar de på tradera:

Gillar den blommiga:

Och till sist en kakaburk och matchande tyg. Det är inte varje dag man hittar det.

Hoppas att er dag gått bättre. Jag funderar på att ha en loppisguide på samma sätt som jag haft en traderaguide och second hand-guide. Skulle ni tycka att det var en idé?

Translation: Last night I didn't sleep at all so today I haven't been able to study for my test as much. Everything went wrong with a meeting and the time for it to so it hasn't been the best of days. But at least I was at a flea market and bought the beautiful things in the pictures.

Avslöjande

Jag har ju skrivit att jag kommer att ha en stor tävling här så småningom. Det ska jag. Och eftersom det tar så lång tid för mig att göra klart den och jag aldrig kan hålla mig så tänkte jag nu berätta vad ni kan vinna i den. MÄNGDER av rosetter! Alla gjorda av mig. Hittills är jag uppe i tjugo stycken men det blir många fler i olika former och färger. Men jag behöver mer tid på mig. Sen ska jag a en hel vecka med rosett-tema, tänkte jag. Hur man gör en rosett, var man hittar tutorials och hur man kan använda dem. Tills dess får ni nörja er med lite inspiration:

Translation: In a few weeks in my blog you can win a lot of bows. If you want to be in the compeltition and live abroud you will mayby have to pay for some of the shipping. The wole week when the competition is will be devoted to bows.